Grattis till Snakey, nyutexaminerad Sorteringshatt! :tada:

Det finns nu en forumavdelning särskilt för ÖPPNA lektioner. Läs mer om det här och diskutera utvärderingen här!

Inloggningsproblem? Se den här tråden i Reparo // Visste du att du kan använda @mentions även i forumet? 🎉 // OBS! Om du väntar på ett mejl från SORTERINGSHATTEN men inte verkar få något så kan du höra av dig via PM eftersom mejlen stundtals är lite bråkig.

[SMD] Marcus Mornington [R] (WIW)

Användarvisningsbild
SORTERINGSHATTEN
Sorteringshatt
Sorteringshatt
Inlägg: 399
Blev medlem: ons 28 dec 2016, 23:38

[SMD] Marcus Mornington [R] (WIW)

Inlägg av SORTERINGSHATTEN » mån 22 jan 2018, 14:38

Louis Marcus Mornington, Llandovery, Wales

De sex väggarna i det lilla rummet är kantade med bokhyllor. Hyllorna är belamrade med böcker, och på några av ryggarna blänker ord som runorm, chizpurfel och askvinda. Gardinerna på fönstret vid väggen mitt emot dörren är fördragna, och stolen vid det enkla skrivbordet i trä är utdragen. På skrivbordet står tre böcker lutade mot ett bokstöd, som om de av någon anledning tilldelats en hedersplats. Gemensamt för de tre volymerna är de snirkliga silverbokstäverna som stavar orden L. M. Mornington. Rummets enda ljuskälla, en sprakande eld i en glasburk, kastar ett varmt sken över det stycke pergament som, kanhända på grund av något brådskande avbrott för brevskrivaren, ännu inte stoppats ned i ett kuvert. I en småttig, lutande handstil går det i mörkblått bläck att läsa följande:

Kära faster May,
Jag hoppas att allt står väl till med dig. Det är för att avlämna både lyckliga och olyckliga nyheter jag skriver dessa rader, och jag måste erkänna att livets turbulenta natur på sistone överväldigar mig något. I våras nämnde jag att min tid med magiska skapelser på ministeriet eventuellt började lida mot sitt slut efter femton långa år (trots att det känns som att jag numera mest sitter bakom ett skrivbord). Det är med glädje jag kan meddela att jag fått anställning som professor i skötsel och vård av magiska djur på Hogwarts skola för häxkonster och trolldom!

Den andra stora händelsen som skakat mig sedan jag senast hörde av mig är av betydligt mindre glädjande karaktär, och även anledningen till att du från och med nu får addressera dina brev till mitt nya boende här i Llandovery (oroa dig inte över flytten, allt har flutit på så väl man kan önska under omständigheterna och jag har allt iordningställt utom en del saker på mitt kontor och så trädgården förstås, men den blir jag ju aldrig riktigt klar med). Du vet sedan tidigare att Althea och jag har haft svårt att komma överens gällande att utöka vår familj. Jag har alltid oroat mig för att barn skulle göra vårt äktenskap kärlekslöst, så som jag misstänker att Simone, jag och Thomas gjorde våra föräldrars, och Althea kunde aldrig riktigt förlika sig med det (för mig räcker det bra med Rowan, men Althea tycker visst inte att en knizzlare kan ersätta ett barn). Hon tog åter upp detta med mig för en tid sedan. Efter ett par dagars tungsint diskussion där det framgick att vi dessutom inte längre kunde hantera varandras kontrasterande sinnelag så bra äkta makar bör kunna (hon mitt avlägsna och tillbakadragna, jag hennes livliga och närvarande), bestämde vi oss för att separera. Trots att jag sörjer förlusten av kvinnan jag valt till livspartner är jag glad att Althea får en chans till den önskade framtid jag aldrig kunnat ge henne.

Hjärtligt tack för dina vackra ord gällande min mors bortgång, de ger mig tröst trots att du inte delar min sorg. Jag önskar att du någon gång hade fått träffa Ava Mornington. Ni hade, i min åsikt, kommit bra överens, och jag har henne att tacka för långt mer än min far. Ett par saker har också han förstås givit mig, och med denna påminnelse om hur plötsligt döden kan komma ska jag inte baktala honom. Det är tack vare din bror jag fått turen att ha dig till faster, och jag måste erkänna att han tog ett utmärkt beslut då han förälskade sig under det där oväntat långa Amerika-besöket och gav mig en sådan enastående häxa till mor. Med mitt nya arbete förväntar jag mig att jag måste lägga min forskning på is för en tid, men om jag någonsin får klart min fjärde bok ska jag ta ditt utmärkta förslag och dedikera den till henne. Jag kan inte minnas att jag tidigare visat dig hur min mor såg ut, och därför bifogar jag en bild tagen förra året då jag tog med henne ut på segeltur.


(Intill pergamentstycket ligger ett fotografi föreställande en mörkhyad, lång, slank och stilig man i 45-årsåldern med grånande, svart krulligt hår och skäggstubb, som håller armen om en äldre mörkhyad kvinna med lika klara mörka ögon som mannen, vars vita lockar flyger i vinden. I bakgrunden syns förutom blå himmel seglet på en båt, och båda ler samma försiktiga leende.)

Det var med tanke på alla dessa omskakande händelser jag tackade ja till anställningen på Hogwarts, i förhoppning att miljöombytet kommer medföra en välbehövd nystart. Undervisat har jag naturligtvis gjort förut (du kanske minns de kurser jag brukade hålla för ett par år sedan), men att göra det på heltid och att undervisa ungdomar blir en ny erfarenhet för mig. Jag hoppas innerligt att professor Eisenhower gett sitt förtroende till rätt man och att jag kommer klara av uppdraget. Att få sprida vidare kunskapen om och intresset för magiska djur till en ny generation ser jag som den viktigaste uppgift jag hittills tilldelats i livet, och jag har för avsikt att ta den på största allvar.

Förhoppningsvis har alla dessa ord om mig inte tråkat ut dig, och jag vill ytterst gärna höra vad som händer borta i Great Yarmouth! Du skriver om din nya kittel, och jag är förvånad att den gamla höll så länge. Det är svårt att glömma när du införskaffade den, eftersom det var mitt fel att du tvingades göra det. Du brukar minnas mina dumheter, så även om jag gärna skulle vilja att det föll i glömska kommer du säkert ihåg hur jag gömde undan ett par bundimunner för att undersöka dem när de invaderde ditt hus, så ministeriet blev tvunget att upprepa hela saneringsprocessen ett par veckor senare. Kitteln överlevde inte det andra bundimun-angreppet. Jag förstår att det kom som en lättnad för er när jag började i skolan och fick utlopp för min (uppenbarligen något farliga) nyfikenhet då jag träffade liksinnade Ravenclawelever. Svunna tider åsido hoppas jag att din nya kittel fungerar som den ska!

På tal om besök hos dig måste jag be om ursäkt för att det var alldeles för länge sedan jag hälsade på. För ett tag sedan bjöd någon mig (jag kan inte dra mig till minnes i vilket sammanhang det var) på en bit sådan kaka du var så förtjust i att baka den gången du lät mig bo hos dig när jag skulle få situationen med sjöfolket under kontroll, och jag överflödades av minnen. Så här i efterhand är det nog det besök jag tillägnar flest tankar än idag. Från och med september kommer jag tyvärr ha det kort om tid, men meddela mig gärna om du har möjlighet att träffas innan dess. Trots att det inte är mycket för världen skulle jag gärna visa dig hur det ser ut i mitt nya hus, och ha en chans att talas vid öga mot öga för en gångs skull.

Har Hogwartsbreven skickats ut ännu? Jag vill gärna veta om du hade rätt i att grannflickan är magisk, kanske får vi båda två börja Hogwarts till hösten! Som alltid önskar jag dig god hälsa, vackert väder och många smakliga måltider.

Hjärtliga hälsningar,
din Marcus


Genom de tunna, vinröda gardinerna letar sig några av den fallande solens strålar in, och ugglan som sitter uppflugen på skrivbordskanten väntar otåligt på att få ge sig iväg på flygtur.