Nu kan du använda @mentions även i forumet! 🎉

OBS! Om du väntar på ett mejl från SORTERINGSHATTEN men inte verkar få något så kan du höra av dig via PM eftersom mejlen stundtals är lite bråkig.

Damon Lucasovich Eisenhower [DS] (Foxears)

Användarvisningsbild
SORTERINGSHATTEN
Sorteringshatt
Sorteringshatt
Inlägg: 375
Blev medlem: ons 28 dec 2016, 23:38

Damon Lucasovich Eisenhower [DS] (Foxears)

Inlägg av SORTERINGSHATTEN » mån 16 jan 2017, 23:21

21 september 2008 18:59

Damon Lucasovich Eisenhower, Peterhead, Skottland
(Är vid ansökningen till Durmstrang skriven i Kostomuksha i västra Ryssland)

Damon Eisenhower är yngst i familjen. Han har två äldre bröder; Cronus som utbildar sig till advokat och Diemos som ska börja fjärde året på Hogwarts. Damon själv är bara ett år yngre än Diemos och skulle vid det här laget börja sitt tredje år på Hogwarts om det inte hade varit för att hans föräldrar hade varit mycket angelägna om att ha en son på Durmstrang. Varför hans föräldrar vill det har han hört många gånger om. Durmstrang är den allra finaste skolan i hela östeuropa, om man kommer in där skulle man få goda meriter både i de östeuropeiska länderna liksom här i Storbritannien. Det är i alla fall vad hans far säger. Damon har stått i kö ända sedan han föddes, om inte ännu längre. Han är avundsjuk på Diemos som har gått flera år på Hogwarts medan han själv inte har fått köpa sin trollstav än. Damon vet dock att hans bror är lika avundsjuk på honom som har varit inskriven till antagningsprovet till Durmstrang, även om han inte visar det när han kommer hem och berättar om alla trollformler han hade lärt sig. Senast den här sommaren kom Diemos hem och berättade att han kunde göra vanliga saker osynliga för mugglare. Det har Damon varit mycket avundsjuk på.

För att ställa sig i kön till Durmstrang var hans föräldrar tvungna att göra många administrativa justeringar. Bland annat hade de varit tvungna att skriva honom vid ett östeuropeiskt hem. Hans familj hade en gammal vän i Ryssland som lät dem skriva sin son i hans hem mot en viss ersättning. Denna gamle vän heter Nikolai Abramovich Kuznetsov och är bosatt några mil utanför staden Kostomuksha nära den finska gränsen. Under sin barndom har Damon hälsat på hos farbror Nikolai, som de kallar honom, några gånger. Både för att lära sig mer om Ryssland och gärna även öva sitt ryska tal. Damons pappa kan inte den minsta ryska och Nikolais engelska är dålig, men Damon brukar oftast förstå farbror Nikolai om han pratar tydligt.

Hur hans familj lärde känna denna Nikolai har Damon aldrig riktigt förstått. Det enda han vet är att hans farfar hade kontakt med Nikolais familj under andra världskriget. Damons farfar har alltid förespråkat internationella kontakter och såg det därför som en självklarhet att fortsätta behålla kontakterna - de kunde ju komma till nytta en vacker dag. Och det var precis vad det hade gjort.

Damon sattes på lektioner i ryska då han var åtta och hans föräldrar har bevakat hans studier hårt. Hans pappa har under åren dessutom fått honom att träna ordentligt fysiskt inför antagningsprovet. Damon hade inget som helst emot att springa eller kasta straffar på sin far, han tyckte att det var kul. Även om Damons föräldrar alltid har sett till att träna honom hårt inför antagningsprovet har han ändå haft tid med en massa annat. Under somrarna när Diemos är hemma brukar de umgås och spela quidditch med några andra av pojkarna nere i byn. Även Belle brukar vara med ibland, fast Damon är inte så förtjust i tjejer. Han tycker mest att de är larviga och jobbiga. Under skolåret, då Damon är ensam hemma med sina föräldrar, måste han plugga mer. Eftersom Damon inte har så många att umgås med då brukar han läsa tidningar. Förutom att läsa den ganska tråkiga Daily Prophet prenumererar han på en veckotidning som främst handlar om quidditch. Till den tidningen har han skickat in flera insändare under olika pseudonymer. För det mesta gillar han att skriva arga insändare där han lägger in en massa olika åsikter. Det är ett av Damons största nöjen att läsa andra insändares svar till hans inlägg och se dem krossa hans påhittade karaktärs åsikter. Han har genom de här insändarna lärt sig en del om hur man kan argumentera och använder dessa kunskaper så fort han får möjlighet. Han gillar även att ta motsatt sida från det en annan person tycker bara för att få argumentera. Dock finns det vissa åsikter han måste stå fast vid, som att mugglare är smuts och att den magiska världen borde ta över hela Storbritannien.

Hemma argumenterar Damon gärna och ofta, men han skulle aldrig få för sig att börja argumentera mot en främling. Han är lite aktsam mot nya personer och vill känna vilka de är först innan han visar för mycket av sig själv, i vilket fall tills han vet hur väl han bör hålla sig med dessa personer. Damon skulle heller aldrig komma på tanken att argumentera med sin rysklärare. Det är en sådan grej man bara inte gör och Damon har stor respekt för läraren. Läraren var sträng, men Damon har flera gånger hört honom benämna sig själv som slapphänt, i alla fall då han jämför sig med vanliga ryska lärare. Detta uttalande har gjort Damon lite orolig, men hans far säger att om man bara biter ihop och försöker vara bland de bästa kommer lärarna att älska en. Detta är därför ett ideal som Damon satt upp inför Durmstrang. Han är själv väldigt ambitiös och vill gärna lyckas med saker som han företar sig.

Så kom den stora dagen för ett år sedan då Damon skulle göra sitt intagningsprov till Durmstrang. Han stod där, väl förberedd till alla de saker som skulle tänkas dyka upp på antagningen. Tyvärr gick det inte alls så bra som han hade förväntat sig. Trots att han hade studerat ryska både hårt och länge hade han svårt att hänga med i den höga hastighet som instruktören pratade på. Han missuppfattade och blandade ihop saker vilket slutade med total katastrof. Det skriftliga provet ska vi inte ens tala om! Han gjorde helt fel på flera saker. De som han trots allt förstod instruktionerna till gick mycket bättre och nu i efterhand är han övertygad att han hade klarat hela antagningsprovet om han bara hade förstått instruktionerna. Hans föräldrar blev mycket besvikna då han inte kom in, men han har ett år till där han kan försöka. Hans far sa att det skulle skicka honom till farbror Nikolai i Ryssland under detta år så att han kunde öva sin ryska på riktigt.

Damon tycker inte att hans föräldrars besvikelse är ens i närheten av hans egen. Han hade äntligen fått chansen att börja en magiskola och så hade han misslyckats. Han hoppas verkligen att ett år hos farbror Nikolai kommer att ge honom bättre förutsättningar inför nästa antagning.

Farbror Nikolai är en äldre herre på ca 80 år som aldrig har varit gift och har därför inga egna barn. Inga som han har tagit ansvaret för i alla fall. Damon är övertygad om att han har några avkommor här och var. I vilket fall om man ska tro på alla hans historier om de vackra kvinnor han träffade på sina diverse äventyr i sin ungdom. Skryta med allt roligt och häftigt han har gjort verkar farbror Nikolai älska att göra. Damon måste varje dag lyssna på samma uttjatade historier, men han vet bättre än att klaga. Sådant skulle inte vara accepterat. När han inte lyssnar på historierna sätts han i arbete i trädgården, han får gå och handla och göra andra tunga sysslor som farbror Nikolai känner sig för gammal för att göra. Laga mat behöver Damon inte göra, men ibland önskar han att han gjorde det. Den ryska maten är jobbig att vänja sig vid och han längtar gärna hem till korvar och rostade mackor.

En dag står Damon ute i trädgården och gräver i den hårda jorden. Trots att det inte är så varmt ute rinner svetten ner i pannan. Han stryker undan den klibbiga, svarta luggen från ögonen och tar ytterligare ett spadtag. Damon är inte van vid så mycket direkt fysiskt arbete. Han är ju yngsta barnet i familjen, och lite bortskämd är han nog alltid även om han har fått kämpa hårt med ryskstudier. Damon uppskattar inte detta arbete, men hans far har förklarat att det är absolut nödvändigt att han gör vad farbror Nikolai ber honom om han vill stanna kvar där. Han har fått arbeta ute så mycket att han har börjat bli riktigt solbränd vilket passar fint med de blågröna ögonen. Han har även fått lite mer muskler och hoppas på att kunna slå Diemos i armbrytning när han kommer hem. Just som han kämpar som mest med en stor sten som han försöker få bort ur trädgårdslandet kommer ett gäng pojkar förbi. Alla är yngre än Damon, de flesta runt åtta. Den äldsta killen som Damon gissar är kanske elva öppnar munnen:
”Kolla på utlänningen, så svag han är”
Damon trycker ner spaden i marken och vänder sig ilsket mot pojkarna. Alla ser ganska fattiga ut vilket gör att Damon känner sig extra förolämpad. Mugglare är de säkert också. Nu kan Damon tillräckligt med ryska för att försöka förolämpa dem tillbaka.
”Jag tror inte du skulle göra det bättre själv, mugglarunge”, säger Damon
Han ser hur det blixtrar till i pojkens ögon.
”Vem kallar du mugglare?” fräser han ilsket och går fram mot Damon.
”Dig”, svarar Damon lugnt. ”Och om du nu inte är det borde du bli med det där mugglarpacket som du umgås med.”
Damon nickar nonchalant åt de yngre pojkarna som en aning förvirrat följer diskussionen.
”De är inte mina kompisar om du tror det!” säger pojken med samma fräsande ton.
”Jaså inte?” säger Damon, fortfarande lugnt. ”Det ser nämligen ut så.”
Just då kommer farbror Nikolai ut ur stugan med käppen i högsta hugg.
”Sabla äckliga nerlusade mugglarungar”, fräser han ilsket. ”Bort från min tomt!”
Den äldre pojken står ilsket kvar medan de andra sprang därifrån så fort de fick syn på käppen.
”Jag är ingen mugglare!” säger pojken ilsket.
”Som att jag inte vet det pojkusling, spring hem till ditt trollpack till familj om du inte vill ha en omgång av käppen!” spottar farbror Nikolai fram.
Pojken behöver inte bli tillsagd igen. Han vänder om och springer så att gruset skvätter under skorna. Damon står chockat kvar. Att slå folk hursomhelst var inte tillåtet i Storbritannien, men här var kulturen en annan. Det tar en stund innan chocken har sjunkit in. Efter det här är han extra noga med att aldrig reta upp farbror Nikolai. Även andra äldre personer han stöter på är han så artig han kan emot och undviker inte reta upp dem.

Till sist kommer antagningsdagen, den andra för Damons del. Den här gången är han betydligt mer förberedd, både språkligt och fysiskt. Året han har spenderat hos farbror Nikolai har gett honom goda kunskaper i ryska även om han har samma vokabulär som en åttioårig gubbe. Dessutom har det hårda trädgårdsarbetet gett honom lite muskler på den annars smala pojkkroppen. Av de som samlas för antagningen är Damon bland de längre, men det kan förstås också bero på att han är bland de äldsta. Han gnuggar händerna och önskar sig själv lycka till. Hans far väntar på honom vet han. De har rest tillsammans till Moskva och Damon lovar sig själv att klara provet den här gången.

Den skriftliga delen går betydligt bättre än förra året. Damon förstår nästan alla frågor och kan svara bra på dem även om han säkert har en hel del stavfel. Etikett-delen går inte riktigt lika bra då han inte har övat alls mycket hos farbror Nikolai. Det brukade han ha med sin mor och henne har han bara träffat några enstaka gånger under det senaste året. Han svarar så gott han kan på det han kommer ihåg och vissa saker sitter i ryggmärgen, andra får han tänka lite extra på och vissa minns han tyvärr inte alls. Gruppuppgiften går helt okej, men tyvärr har han en ettrig liten tioåring i gruppen som pratar någon konstig dialekt att Damon inte alls förstår. De andra i gruppen är dock helt okej och de verkar lösa problemet ganska bra, hoppas Damon. Magitestet tyckte han gick ganska bra det med och det fysiska testet gick helt galant. Efter det prisade han alla de jobbiga timmarna i farbror Nikolais trädgård.

När han möter sin far igen är han nöjd. Han säger att han tyckte det gick bra och hoppas att han ska komma in det här året. Hans far klappar honom stolt på axeln och säger att det är klart han kommer in. Damon vet dock att hans far är lika nervös som han själv. Det skulle bli mycket pinsamt för hans familj om han inte kom in på Durmstrang och fick börja på Hogwarts vid 13 års ålder istället.