Inloggningsproblem? Se den här tråden i Reparo

Nu har julkalendern börjat! Om du vill vara med och göra en eller flera luckor finns det fortfarande dagar kvar att paxa. Läs mer här!

Visste du att du kan använda @mentions även i forumet? 🎉

OBS! Om du väntar på ett mejl från SORTERINGSHATTEN men inte verkar få något så kan du höra av dig via PM eftersom mejlen stundtals är lite bråkig.

Ayleen Donovan [S] (Snakey)

Användarvisningsbild
SORTERINGSHATTEN
Sorteringshatt
Sorteringshatt
Inlägg: 382
Blev medlem: ons 28 dec 2016, 23:38

Ayleen Donovan [S] (Snakey)

Inlägg av SORTERINGSHATTEN » tor 11 jan 2018, 11:46

Ayleen Donovan; Aran Islands, Irland

Ljudet av vattnet mot stranden hördes tyst in genom det halvöppnade fönstret i sovrummet. Små vindpustar hittade då och då in genom samma fönster. Det var en tidig sensommarmorgon, exakt när på morgonen visste hon inte, men det var ljust trots att solen inte riktigt visat sig än. ”Snart är det här lovet slut”, viskade sextonåriga Ayleen Donovan tyst för sig själv. Ett helt lov borta, bara sådär. Det var väl inget fel med det, tänkte hon, eftersom att Hogwarts faktiskt var roligare än det lilla tråkiga huset på Aran Islands som kallades hemma. Dock gick det inte att komma ifrån det faktum att ”borta bra, hemma bäst” faktiskt stämde.

Ayleen hade vaknat tidigt den här morgonen, inte alls trött efter bara några få timmars sömn. Hon hade försökt att somna om, och trots de behagliga vindpustarna mot ansiktet och ljudet från vattnet kunde hon inte det. Det var precis så varmt och skönt under täcket som det skulle vara, men det verkade inte hjälpa det heller. Så nu låg hon där och funderade, helt klarvaken. Snart var det dags igen, och ju närmre skolan kom desto mer fokus började hon få tillbaka till att plugga. Hon hade till och med läst genom anteckningar från förra året bara för att vara ordentligt förberedd. Ayleen hade alltid haft stora drömmar; Bli en bra gitarrspelare, klara av ett skolår med väldigt bra betyg i många ämnen och utbilda sig till lärare i något av de ämnen som hon verkligen gillade var bara några av hennes drömmar. Av just dessa hade hon både blivit en duktig gitarrspelare och haft ett riktigt bra skolår, lärarbiten var ju inte riktigt klar än.

Ayleen hade långt, rakt, mellanbrunt hår och bruna ögon. Hennes hud var lätt beigefärgad, hennes kinder var runda och hennes smala läppar hade ett litet, naturligt leende. Hon var inte mycket längre än de andra flickorna hon delade sovsal med på Hogwarts, inte heller mycket kortare. Ayleen hade ganska bra självförtroende och gillade sin kropp, även om hon ibland tyckte att hon var något smal av sig.

Redan som liten hade Ayleen höga ambitioner och stora drömmar. Musiken har alltid funnits där, liksom den glöden som fått henne att öva varje dag i åtta år. Hon fick en gitarr av sin pappa när hon fyllde åtta år och samma gitarr stod nu i hörnet i hennes rum. På ett skrivbord bredvid gitarren låg en välfylld notbok med både egenskrivna låtar och andras låtar. Viljan att prestera bra i skolan har funnits enda sen Ayleen började på Hogwarts och har bara växt med åren. Under hennes tredje år såg hon till att få så höga betyg som möjligt i fem av de ämnen hon hade. Hon lyckades, även om det var väldigt svårt. Ayleen var inte särskilt kvicklärd, saker och ting tog sin tid innan de fastnade. Dock fastnade de ordentligt när hon väl lärt sig dem.

Förutom skolan och musiken gillade Ayleen att umgås med människor. Hon hade ganska många vänner och turligt nog tänkte de ganska lika och hade gemensamma intressen. Ayleen var något av en skämtare, något som hennes vänner uppskattade ganska mycket. Var man på dåligt humör kunde Ayleen lätta upp stämningen. En stor del i att umgås med människor var ju att ha roligt under tiden, något som Ayleen försökte bidra till så gott det gick. Många av vännerna fanns på skolan, mestadels i hennes eget elevhem. Några av hennes vänner var, precis som Ayleen själv, väldigt måna om skolan. Det var ju alltid bra om man hade en kompis att fråga om hjälp när man fastnade med en uppgift. Annars brukade de ofta gå ut på långa promenader eller gå ner till stranden för att sola, annars brukade de sitta tillsammans inomhus, spela kort- eller brädspel och prata i evigheter. Att drömma sig iväg till den perfekta framtiden var någonting Ayleen ofta gjorde, oavsett om det var med vänner eller inte.
Som vilken häxa som helst som växt upp med magiker ansåg Ayleen att mugglare var väldigt konstiga, men enda sen hon var liten har hon fascinerats av hur saker och ting fungerar, hur de är uppbyggda, vad de gör och varför. Det finns massor av saker att fascineras av inom magivärlden, men det var liksom mer intressant med mugglarsaker. Hur lyckades dem göra massa saker utan magi? När Ayleen var yngre köpte hennes föräldrar hem böcker om just mugglarvärlden. Ayleen kunde läsa i timmar för att försöka förstå, men om man aldrig varit i kontakt med saken var det svårt att förstå helt ut. Dock var det lika intressant ändå.

Ayleen var inte det enda barnet i familjen Donovan. Hon hade två syskon, en yngre syster och en yngre bror. Rebecca, tretton år, och Aidan, åtta år. Rebecca hade redan gått två år på Hogwarts och skulle nu börja sitt tredje. Aidan hade precis börjat visa tecken på att han också hade magiska förmågor, men han behövde vänta tills han fyllt elva, precis som alla andra gjort. Ayleens föräldrar, Brandon och Catherine, träffades på Hogwarts och lärde känna varandra ganska bra under skoltiden. De började inte umgås ordentligt förrän de båda gått klart skolan och inte långt efter det insåg dem att de var som skapade för varandra. Efter att de bott tillsammans hos Catherine i utkanten av Limerick bestämde de sig för att flytta till Aran Islands där det fanns väldigt få mugglare. Catherine jobbade med att framställa trolldrycker och Brandon jobbade som säljare i samma butik som hans fru.

Det brukade vara ganska lugnt hemma hos familjen Donovan, eller ja, åtminstone när föräldrarna var hemma. Det var nästan som att hennes syskon väntade med att bråka till dess att föräldrarna lämnat huset. När Ayleen inte längre orkade lyssna på deras bråkande (vilket visserligen inte tog särskilt lång tid) gick hon dit och lurade i sina småsyskon att båda hade rätt i det dem sa bara för att få tyst på dem. Det fanns viktigare saker än deras meningslösa gnabb. Ayleens sluga sida var något hon varken gillade eller ogillade men som var användbar för henne lite då och då, bland annat för att övertala sina vänner om något eller för att inte hamna i trubbel.

Det hade hänt att Ayleen ibland hamnade i trubbel, speciellt på Hogwarts. Hon hade smugit ut ur elevhemmet på nätterna vid ett fåtal tillfällen och ibland hände det att någon såg henne smyga omkring. Bortförklaringar fungerade aldrig, men att lura personen i fråga om varför hon var där hade ibland gett henne än mildare bestraffning än vad hon borde fått. Hemma var hon slug när det behövdes, om det nu var för att få som hon ville eller för att få syskonen att hålla tyst.

När Ayleen först kom till Hogwarts hade det känts som att tusen fjärilar flög runt i magen. Trots att både hennes mamma och pappa gått på skolan och trots att magin hade varit en vanlig sak för henne när hon växte upp så kunde hon inte komma över det faktum att Hogwarts var så majestätiskt och häftigt. Att stå där bland alla andra förstaårselever och vänta på sin tur att bli sorterad var nog något av det värsta och samtidigt det bästa som hänt henne. När hon sedan fick ta på sig den gamla hatten kändes det som att allt stod stilla för en stund medan hatten funderade på vart den skulle placera henne. När hatten sedan utbrast hennes elevhem, Slytherin, gick hon med ett stolt leende bort till Slytherinbordet i stora salen. Det kändes liksom rätt, på något vis.

Att få komma tillbaka till skolan efter sitt första sommarlov tyckte Ayleen var riktigt skönt. Att ha sina småsyskon runt fötterna hela tiden var ingenting som hon tyckte särskilt mycket om, och att få komma tillbaka till samma majestätiska slott som hon först såg ett år tidigare var helt underbart. Det här året hade hon dessutom ett par kompisar som hon umgicks med när hon hade tid. Intresset för skolan hade växt, nu försökte hon satsa på högre betyg än vad hon hade första året och var trots några få tråkigheter ganska nöjd med slutresultatet när hon satt på tåget hem.
Tredje skolåret var lite annorlunda för Ayleen. Vänner glömdes nästan bort och hennes fokus på skolarbetet blev mycket större. Hon ville umgås med vänner men ville samtidigt se till att få betygen hon ville ha. Det här året fanns det ju nya ämnen att utforska. Skötsel och Vård av Magiska Djur, Maskeringsmagi och Alkemi, för att vara mer exakt. När valet skulle göras var hon osäker på om hon skulle välja Maskeringsmagi eller Mugglarstudier. Mugglare var ju intressanta, men Ayleen kom fram till att hon förmodligen skulle ha mer nytta av Maskeringsmagi. Ayleen valde att lägga mer fokus på de tre tillvalsämnena, Försvar mot Svartkonster och Trollkonsthistoria. Hon ville få väldigt bra betyg i just de ämnena då de intresserade henne mer och för att hon någon gång skulle vilja undervisa inom något av de fem ämnena. Ayleen fick ofta stressa för att hinna plugga till allting och hade inte mycket tid över till att göra annat. Gitarren såg hon till att spela på när det fanns tid, ibland träffade hon kompisar, dock inte särskilt ofta. Hon lyckades få de där betygen, men bestämde sig för att ta det lite lugnare nästa år.

När det fjärde skolåret drog igång var Ayleen inte särskilt taggad på att komma tillbaka, hon var rädd att flera av hennes vänner inte var intresserade av att prata med henne på grund av att hon var så osocial året innan, men också för att hennes väldigt osäkra syster skulle börja på skolan. Det skulle förmodligen innebära att Ayleens syster skulle springa efter henne hela tiden. Hon hade dock fel om båda sakerna. Hennes kompisar var bara glada över att Ayleen umgicks mer med dem och Rebecca var bara efter henne i några dagar. Fjärde året blev istället ett skolår fyllt med skratt, härliga minnen och bra betyg trots att hon inte hade lagt lika mycket fokus på den saken.

Det femte skolåret var viktigt, det var dags för Ayleen att ta sin GET-examen. Återigen fick hon dra ner på gitarrspelandet och tiden hon umgicks med kompisar, men hon såg till att vara så bra förberedd som möjligt och lyckades ha tid över till annat än pluggande. Alla femteårselever var ju upptagna med att plugga inför deras GET-examen, det var väl egentligen ingen som riktigt hade lika mycket tid för att umgås. Ayleen tyckte väl att hennes examen gick helt okej, hon hade åtminstone fått godkänt i alla ämnen och kunde nu lägga fokus på att planera inför det sjätte skolåret. De ämnen hon valde i trean, alltså Skötsel och Vård av Magiska Djur, Maskeringsmagi och Alkemi, hade varit självklara för henne att fortsätta med. Efter mycket funderande vid många tillfällen hade hon till slut kommit fram till att Trollformellära, Trolldryckskonst och Försvar mot Svartkonster var de andra tre ämnena som hon verkligen ville fortsätta studera.

Snart var det dags igen. Resan till London, vidare till den där uttråkande tågresan för att sen få se slottet igen. Ayleen log när hon tänkte på det, hur underbart det faktiskt var. Hon tyckte att det var tråkigt att så få inte uppskattade skolan, att de såg det som ett slöseri med tid… Utan skolan kommer man ingenstans. Ayleen lade sig på rygg, blundade och somnade till det lugnande ljudet av vattnet mot stranden.