Inloggningsproblem? Se den här tråden i Reparo

Nu har julkalendern börjat! Om du vill vara med och göra en eller flera luckor finns det fortfarande dagar kvar att paxa. Läs mer här!

Visste du att du kan använda @mentions även i forumet? 🎉

OBS! Om du väntar på ett mejl från SORTERINGSHATTEN men inte verkar få något så kan du höra av dig via PM eftersom mejlen stundtals är lite bråkig.

Damian Cantrell [R] (Embli)

Användarvisningsbild
SORTERINGSHATTEN
Sorteringshatt
Sorteringshatt
Inlägg: 382
Blev medlem: ons 28 dec 2016, 23:38

Damian Cantrell [R] (Embli)

Inlägg av SORTERINGSHATTEN » sön 29 jul 2018, 22:14

Damian Cantrell

Big Sand, Skottland och Glentaggart, Skottland

Damian är fyra år och besöker mamma på sjukhuset. Hon tävlade i dueller och något gick fel, så hon låg inne på S:t Mungos i flera månader. Damian frågade varje gång när hon skulle komma hem men när hon sa att ja, nu var det dags så blev han förvånad. Det kändes som om hon bodde på sjukhuset då, som om hon aldrig skulle flytta hem igen. Men hon lovade att det var sant och rufsade honom i håret. Det är ett av hans tidigaste minnen.

Damian är sex år och mamma (som inte längre är duellant utan istället har en ny hobby varje vecka) låter honom hålla en fladdermus i händerna. Den tittar på honom med stora svarta ögon och Damian bestämmer sig för att han vill bli en fladdermus när han blir stor. Mamma skrattar när han säger det men köper en bok om fladdermöss åt honom. Han är inte särskilt bra på att läsa än men beundrar bilderna varje kväll innan han ska sova.

Damian är sju år och mamma och pappa skiljer sig. Det gör inte jättestor skillnad först, pappa var oftast borta redan innan. Men nu när pappa inte kommer hem nån gång alls måste möten mellan honom om Damian organiseras. I början ses de nästan varje vecka men med tiden blir det mer och mer sällan. Han tänker på sina kusiner, Norah och Clarissa, som har tre föräldrar. Det är lite orättvist att de får ha det, när han bara har en och en halv. Även om mormor och morfar nästan var som bonusföräldrar ibland.

Damian är tio år och i hans rum finns en bokhylla med fem plan. Ett av dem är fullt med böcker om fladdermöss, ett inramat fotografi på en fladdermus och två leksaksfladdermöss med träkroppar och vingar av tyg. På hans säng ligger inte mindre än fyra gosedjursfladdermöss. Han vill inte längre bli ett djur när han växer upp (mer än en människa redan är ett djur) (och att bli en animagus vore fantastiskt) men han vill absolut studera dem. Lära sig precis allt han kan. Bli världens främste expert. Ta hand om dem. När han träffar pappa och inte vet vad Damian ska prata om så rabblar han ur sig massa fladdermusfakta. Pappa brukar nicka och säga att det är intressant, fast Damian vet att han inte tycker det egentligen. Mamma säger att en förälder alltid är intresserad av det som är viktigt för sitt barn.

Damian är nästan tolv år och börjar på Hogwarts. Han sorteras in i Ravenclaw och mamma säger i sitt brev att hon inte är ett dugg förvånad. Att han alltid varit den som vill lära sig saker och är så smart och kommer passa jättebra i Ravenclaw. Pappa skickar ett kort. Det säger bara grattis men det är en fladdermus på framsidan.

Damian sätter upp fladdermusbilder över hela väggen runt sin säng, sover med ett av gosedjuren och har flera av böckerna med sig. En av pojkarna i sovsalen är mugglarfödd och börjar kalla honom Robin och Bat Boy. Damian förstår aldrig det förstnämnda och är osäker på om han ska ta illa upp över det senare eller inte.

Han tycker om att vara på Hogwarts, även om han längtar hem ibland. När han kommer tillbaka efter jullovet har han med sig två inramade fotografier med människor på, snarare än fladdermöss. På det ena står han och mamma framför en fontän i Tyskland där de var på semester för ett par år sen. Fotografimamma brukar lägga armen om fotografi-Damians axlar och krama honom och vinka åt den riktiga Damian. De har rött hår båda två. Samma blå ögon och fräknar. På den andra bilden står Damian och pappa finklädda och allvarliga bredvid varandra. Oftast allvarliga, i alla fall. Ibland skrattar fotografierna tyst åt något skämt. Ganska ofta försvinner en eller båda ur bilden.

När Damian kommer hem på sommarlov är det något som förändrats. Plötsligt vill pappa att Damian ska bo hos honom hälften av tiden. Mamma vill inte förlora en massa Damiantid men håller ändå med om att det är en bra idé. Gästrummet som Damian bott i när han varit hos pappa förut blir inrett på riktigt, får en skylt med Damians namn på dörren. Det känns inte som hans rum ändå, inte på allvar men det kanske kan göra det i framtiden. Pappa vill alltid hitta på saker nu och kramas en massa. Efter ett tag berättar han att han har en ny flickvän och att Damian ska bli storebror. Damian vet inte alls vad han ska tycka om det. Är det därför pappa vill träffas mer nu? Vill han öva upp sina föräldrafärdigheter så att han är bättre på det med barn nummer två? Det känns inte riktigt rättvist, i så fall. Men Damian säger grattis ändå, som han vet att man ska. Han lovar att vara en bra storebror, även om han kommer att vara på Hogwarts nästan jämt och han låter pappa krama honom. Kanske kan han i alla fall lära syskonet om fladdermöss när det är gammalt nog att förstå vad han pratar om.

(börjar direkt i tvåan)